BLOG: 2021-10-13, Bli en bättre ledare genom att träna din emotionella intelligens

Behöver du alltid visa dina känslor för att vara en bra chef och ledare med hög EQ, Emotionell Quotient (Emotionell Intelligens)? Vi hör ofta att vi ska bli mer öppna med våra känslor men hur skulle det bli om alla kontinuerligt rapporterade öppet vad de känner (Lance Workman, 2021). Att styras av känslor är inte alltid en bra strategi. Men med fördjupad förståelse för vad som driver människors agerande i olika sociala situationer till exempel i förändring och konflikter så ökar dina chanser att påverka dig själv och andra på ett framgångsrikt sätt. En nyckel till att förstå andra är att lära känna dig själv. Ett första steg kan vara att förstå våra grundläggande känslor. Forskning visar enligt Robert Plutchik. att vi har åtta grundkänslor: glädje, självförtroende, rädsla, överraskning, sorg, motvilja, ilska och förväntan. Känslor påverkar dig och andra hela tiden genom vår kommunikation, både verbalt och icke-verbalt genom ansiktsuttryck, kroppshållning, röstläge och beröring. Det händer att man bara känner en jättestark känsla i en situation, men man förstår inte vad man känner. Någon gråter när hon eller han är glad eller så blir man arg när det egentligen är rädsla man känner. Vilka känslor styr dig? I vilka situationer, när och hur och varför? Reflektion, metatänkande och träning hjälper dig att förstå och öka ditt självledarskap. Med fördjupad självinsikt om dina egna känslor, kan du också bli bättre på att förstå andra om hur du möter dem där de är. Att lära sig att fånga upp sina egna och andras känslor gör att du vet vad du ska uppmärksamma för att sedan hantera det eller låta bli. Det finns alltid ett val. Jag som coach träffar många som har problem som ”skaver” på något sätt där coaching fungerar som ett bra verktyg till att snabbare komma till insikt om vilka känslor och behov som ligger bakom.
Sed pede ullamcorper amet ullamcorper primis, nam pretium suspendisse neque, a phasellus sit pulvinar vel integer.

BLOGG: 2021-09-08, KAB-modellen

Hej där, har du fortfarande semester, om inte… här kommer mina funderingar om KAB. Många chefer vet att information, kunskap och tydlig kommunikation är en nyckel till framgång men det är också en svår konst att utöva. Jag själv som chef har tänkt många gånger ”Detta har jag ju informerat om”, när medarbetarna agerar som om det var något nytt jag kom med. Eller när någon medarbetares beteende inte var OK, har jag tänkt, varför blev det så? Vi vet också att ett negativt beteende hos personalen eller en negativ attityd till det som ska göras är smittsam och leder till ineffektivitet i företaget. KAB modellen, (Burton & McDonalds) används ofta kopplat till hälsa men kan också vara en bra modell att använda i ledarskapet vid förändringsledning. KAB, Kunskap -> Attityd ->Beteende, när en individ får möjlighet att bearbeta ny kunskap, kan det i sin tur leda till en förändring av dennes attityd. Den förändrade attityden leder till ett förändrat beteendemönster. För att kunna förändra ett beteende hos en individ krävs därför information som leder till ny kunskap och att individen är mottaglig för informationen. Det räcker inte som chef att informera om det som är viktigt en gång utan den måste upprepas flera gånger och det måste vara tydligt. Dessutom behövs det, för att KAB ska fungera fullt, göras begripligt vilken roll individen har och framförallt att den uppfattar sin roll i relation till helheten (Hansson, 2004).

BLOGG: 2021-03-05

Min tolkning av Edward Hopper, Automat 1927, att leta bekräftelser ger kortsiktiga dopamindoser men kan också leda till en känsla av ensamhet. Får ni heller aldrig nog av bekräftelse, oavsett vilken typ det än är: likes, någon hälsar, göra ett gott jobb, synas, höras, hjärnan belönar oss med dopamin och vi blir beroende. Vi blir upptagna att uppfylla denna känsla med risk att vi blir upptagna med oss själva och att det då är mänskligt att känna sig ensam. Begäret kan leda till att vi hög konsumerar, ett slit och släng, där vi inte tar vara på guldkornen och njuter av dem utan slänger iväg dem med tankar som det borde vara mer, bättre eller att bekräftelsen inte kändes äkta. Låt inte bekräftelserna skölja genom dig. Gå från durkslag till finmaskig sil och fånga upp de bekräftelser som känns värdefulla, rätta och viktiga, lagra dem sen i ditt långtidsminne. Plocka fram dem då och då och tänk och njut av bekräftelserna flera gånger. Är du intresserad av hur du kan träna hjärnan på fler sätt, jag tar gärna en digital kopp kaffe för att höra hur du tänker och resonerar. .

BLOGG:  2020-11-25

FLOW! En känsla av lycka värt att eftersträva? kanske inte direkt inför arbetsuppgiften men väl när du är där och efteråt. Flow is a “non-conscious all-encompassing mental state induced when skill and challenge meet during our participation in activities that require an investment of psychic and physical energy” (Csikszentmihalyi, 1997). Men många väljer en passiv aktivitet för man tror att den ger lyckan. Visst, det kan kännas så, men då en enkel kortvarig lycka jämfört med den mer varaktiga som uppnås med en ansträngande och ibland känslan av oöverstiglig aktivitet där flow uppstår. En orsak till vårt enklare val är att det är för oss naturligt att välja tillfredställelse framför smärta. Vi har också svårt att prognostisera en känsla av en mer varaktig lycka längre fram framför en tom lycka i nuet. Vet alla detta? Kanske, men ändå väljer vi ofta att prokrastinera lyckan.

BLOGG: 2020-11-25, FLOW

FLOW! En känsla av lycka värt att eftersträva? kanske inte direkt inför arbetsuppgiften men väl när du är där och efteråt. Flow is a “non-conscious all-encompassing mental state induced when skill and challenge meet during our participation in activities that require an investment of psychic and physical energy” (Csikszentmihalyi, 1997). Men många väljer en passiv aktivitet för man tror att den ger lyckan. Visst, det kan kännas så, men då en enkel kortvarig lycka jämfört med den mer varaktiga som uppnås med en ansträngande och ibland känslan av oöverstiglig aktivitet där flow uppstår. En orsak till vårt enklare val är att det är för oss naturligt att välja tillfredställelse framför smärta. Vi har också svårt att prognostisera en känsla av en mer varaktig lycka längre fram framför en tom lycka i nuet. Vet alla detta? Kanske, men ändå väljer vi ofta att prokrastinera lyckan. 

BLOGG: 2020-09-25 Coping strategier

Det finns positiva och negativa copingstrategier. En välkänd positiv copingstrategi vid obehag eller stress är motion. Är du medveten om vilka negativa copingstrategier du använder istället för att ta tag i en uppgift eller problem? En negativ strategi som jag använder är att jag vid t.ex en deadline som stressar mig startar att göra andra saker för att dämpa mitt fysiska obehag. En klart dålig copingstrategi. Risken att jag missar deadline ökar avsevärt ju mer jag fokuserar på att göra annat och stressen ökar varefter tiden krymper. Vilka negativa copingstrategier använder du, undvika som detta exempel, förnekande, självanklagelser, önsketänkande eller något annat? -Lär dig ta mer kontroll. Önskar er en trevlig helg.

BLOGG 2020-08-27:  Känslor är data

Linges Consulting AB, Ekängsvägen 63, 582 75 Linköping, 
+46 (0)73 043 62 55
(c)2019, All Rights Reserved
Hit counter: 890