Omvandla ilska till en drivkraft

Har du som jag fått med dig värdering, visa att man är arg på någon inte är ett bra beteende. Ett sätt all leva upp till den värderingen är att trycka undan känslan. Känslan arg kan sen blandas med många andra känslor till en jobbig smet. Minnet av det som orsakade ilskan kan sedan med tiden dimmas ut men den jobbiga känslan finns kvar, malandes. 
Alla känslor är bra om du kan fånga dem och ilska går att vända till en bra drivkraft om du är observant på vad som händer i dig och fångar upp när det händer. 
Förenklat gör så här om du triggas att bli arg: Tänk STOP, tänk sen, Nu blev jag arg, Tänk, varför blev jag arg, tänk sen, jag har två val:
1) Fråga dig själv, kan jag se situationen i ett annat perspektiv, om JA så tonas känslan ofta ut och du kan gå vidare med ”Let it go”. 
2) Om det blev NEJ på att hitta annat perspektiv eller perspektivbytet inte var tillräckligt för att kunna släppa ilskan så tänk, vad är viktigt för mig i detta och ta sedan ett beslut att göra något åt saken, tex prata med personen om det som hänt. 
 Det behövs träning, jag vet, men det hjälper och om du vill komma fortare fram så kan coaching vara ett verktyg som får det att gå fortare framåt.

Förändringar

Tänker du göra någon ändring till nästa år? Jag själv tänker alltid på att jag vill göra ändringar med tanken att det kan bli bättre och vid årets slut är det speciellt lockande. Nu gillar jag förändringar men om jag tänker efter så är det inte alltid så, eller i alla situationer, i arbetet OK, men privat? 
 Vi människor strävar efter att vara trygga. Varje förändring kan kännas som ett hot mot att bryta en skön trygghet, i alla fall till en början eller speciellt om det är någon annan som kommer med förändringen. Det har länge varit känt att en förändring görs bäst tillsammans med en vision, förenklat: varför ska detta göras och hur kommer det bli, ”Vision of change”. 
 I en artikel jag läst menar man att många förändringar i företag misslyckas trots att man även arbetat med visionen. Det som rubbas är tryggheten och avsaknaden av den kan göra oss motsträviga vilket sedan vi uttrycker på olika sätt. Människor vill veta att det finns en fortsättning på det man varit med och byggt upp, för det är det man känner igen och det ger en identitet. Förändringen skapar rädsla och blir ett hot mot ens identitet och en känsla av otrygghet uppstår.

 Artikeln visar på att förändringar som genomförts med ett budskap om kontinuitet som trygghet har blivit lyckade förändringar. ”Vision of change as vision of continuity” (Daan Stam and Daan Knippenberg). 

En förändringsvision som inkluderar ett budskap av kontinuitet får med sig fler följare genom att den formar uppfattningen om att trots förändring så blir kärnan i den organisatoriska identiteten bevarad. 

BLOG: 2021-10-13, Bli en bättre ledare genom att träna din emotionella intelligens

Behöver du alltid visa dina känslor för att vara en bra chef och ledare med hög EQ, Emotionell Quotient (Emotionell Intelligens)? Vi hör ofta att vi ska bli mer öppna med våra känslor men hur skulle det bli om alla kontinuerligt rapporterade öppet vad de känner (Lance Workman, 2021). Att styras av känslor är inte alltid en bra strategi. Men med fördjupad förståelse för vad som driver människors agerande i olika sociala situationer till exempel i förändring och konflikter så ökar dina chanser att påverka dig själv och andra på ett framgångsrikt sätt. En nyckel till att förstå andra är att lära känna dig själv. Ett första steg kan vara att förstå våra grundläggande känslor. Forskning visar enligt Robert Plutchik. att vi har åtta grundkänslor: glädje, självförtroende, rädsla, överraskning, sorg, motvilja, ilska och förväntan. Känslor påverkar dig och andra hela tiden genom vår kommunikation, både verbalt och icke-verbalt genom ansiktsuttryck, kroppshållning, röstläge och beröring. Det händer att man bara känner en jättestark känsla i en situation, men man förstår inte vad man känner. Någon gråter när hon eller han är glad eller så blir man arg när det egentligen är rädsla man känner. Vilka känslor styr dig? I vilka situationer, när och hur och varför? Reflektion, metatänkande och träning hjälper dig att förstå och öka ditt självledarskap. Med fördjupad självinsikt om dina egna känslor, kan du också bli bättre på att förstå andra om hur du möter dem där de är. Att lära sig att fånga upp sina egna och andras känslor gör att du vet vad du ska uppmärksamma för att sedan hantera det eller låta bli. Det finns alltid ett val. Jag som coach träffar många som har problem som ”skaver” på något sätt där coaching fungerar som ett bra verktyg till att snabbare komma till insikt om vilka känslor och behov som ligger bakom.

BLOGG: 2021-03-05

Min tolkning av Edward Hopper, Automat 1927, att leta bekräftelser ger kortsiktiga dopamindoser men kan också leda till en känsla av ensamhet. Får ni heller aldrig nog av bekräftelse, oavsett vilken typ det än är: likes, någon hälsar, göra ett gott jobb, synas, höras, hjärnan belönar oss med dopamin och vi blir beroende. Vi blir upptagna att uppfylla denna känsla med risk att vi blir upptagna med oss själva och att det då är mänskligt att känna sig ensam. Begäret kan leda till att vi hög konsumerar, ett slit och släng, där vi inte tar vara på guldkornen och njuter av dem utan slänger iväg dem med tankar som det borde vara mer, bättre eller att bekräftelsen inte kändes äkta. Låt inte bekräftelserna skölja genom dig. Gå från durkslag till finmaskig sil och fånga upp de bekräftelser som känns värdefulla, rätta och viktiga, lagra dem sen i ditt långtidsminne. Plocka fram dem då och då och tänk och njut av bekräftelserna flera gånger. Är du intresserad av hur du kan träna hjärnan på fler sätt, jag tar gärna en digital kopp kaffe för att höra hur du tänker och resonerar. .

FLOW

FLOW! En känsla av lycka värt att eftersträva? kanske inte direkt inför arbetsuppgiften men väl när du är där och efteråt. Flow is a “non-conscious all-encompassing mental state induced when skill and challenge meet during our participation in activities that require an investment of psychic and physical energy” (Csikszentmihalyi, 1997). Men många väljer en passiv aktivitet för man tror att den ger lyckan. Visst, det kan kännas så, men då en enkel kortvarig lycka jämfört med den mer varaktiga som uppnås med en ansträngande och ibland känslan av oöverstiglig aktivitet där flow uppstår. En orsak till vårt enklare val är att det är för oss naturligt att välja tillfredställelse framför smärta. Vi har också svårt att prognostisera en känsla av en mer varaktig lycka längre fram framför en tom lycka i nuet. Vet alla detta? Kanske, men ändå väljer vi ofta att prokrastinera lyckan.

BLOGG: 2020-09-25 Coping strategier

Det finns positiva och negativa copingstrategier. En välkänd positiv copingstrategi vid obehag eller stress är motion. Är du medveten om vilka negativa copingstrategier du använder istället för att ta tag i en uppgift eller problem? En negativ strategi som jag använder är att jag vid t.ex en deadline som stressar mig startar att göra andra saker för att dämpa mitt fysiska obehag. En klart dålig copingstrategi. Risken att jag missar deadline ökar avsevärt ju mer jag fokuserar på att göra annat och stressen ökar varefter tiden krymper. Vilka negativa copingstrategier använder du, undvika som detta exempel, förnekande, självanklagelser, önsketänkande eller något annat? -Lär dig ta mer kontroll. Önskar er en trevlig helg.

BLOGG 2020-08-27:  Känslor är data

Linges Consulting AB, Ekängsvägen 63, 582 75 Linköping, 
+46 (0)73 043 62 55
(c)2019, All Rights Reserved
Hit counter: 1447