Blogg

Hej där, har du fortfarande semester, om inte… här kommer mina funderingar om KAB.
Många chefer vet att information, kunskap och tydlig kommunikation är en nyckel till framgång men det är också en svår konst att utöva. Jag själv som chef har tänkt många gånger ”Detta har jag ju informerat om”, när medarbetarna agerar som om det var något nytt jag kom med. Eller när någon medarbetares beteende inte var OK, har jag tänkt, varför blev det så? Vi vet också att ett negativt beteende hos personalen eller en negativ attityd till det som ska göras är smittsam och leder till ineffektivitet i företaget. 
KAB modellen, (Burton & McDonalds) används ofta kopplat till hälsa men kan också vara en bra modell att använda i ledarskapet vid förändringsledning.
KAB, Kunskap -> Attityd ->Beteende, när en individ får möjlighet att bearbeta ny kunskap, kan det i sin tur leda till en förändring av dennes attityd. Den förändrade attityden leder till ett förändrat beteendemönster.
För att kunna förändra ett beteende hos en individ krävs därför information som leder till ny kunskap och att individen är mottaglig för informationen. Det räcker inte som chef att informera om det som är viktigt en gång utan den måste upprepas flera gånger och det måste vara tydligt. Dessutom behövs det, för att KAB ska fungera fullt, göras begripligt vilken roll individen har och framförallt att den uppfattar sin roll i relation till helheten (Hansson, 2004).
Coaching är en framgångsrik metod att kontinuerligt utvecklas och bibehålla ett bra ledarskap. 

Att leta bekräftelser ger kortsiktiga dopamindoser men kan också leda till en känsla av ensamhet.

Får ni heller aldrig nog av bekräftelse, oavsett vilken typ det än är: likes, någon hälsar, göra ett gott jobb, synas, höras, hjärnan belönar oss med dopamin och vi blir beroende. Vi blir upptagna att uppfylla denna känsla med risk att vi blir upptagna med oss själva och att det då är mänskligt att känna sig ensam. Begäret kan leda till att vi hög konsumerar, ett slit och släng, där vi inte tar vara på guldkornen och njuter av dem utan slänger iväg dem med tankar som det borde vara mer, bättre eller att bekräftelsen inte kändes äkta. Låt inte bekräftelserna skölja genom dig.

Gå från durkslag till finmaskig sil och fånga upp de bekräftelser som känns värdefulla, rätta och viktiga, lagra dem sen i ditt långtidsminne. Plocka fram dem då och då och tänk och njut av bekräftelserna flera gånger.

Det finns positiva och negativa copingstrategier. En välkänd positiv copingstrategi vid obehag eller stress är motion.

Är du medveten om vilka negativa copingstrategier du använder istället för att ta tag i en uppgift eller problem?
En negativ strategi som jag använder är att jag vid t.ex en deadline som stressar mig startar att göra andra saker för att dämpa mitt fysiska obehag.
En klart dålig copingstrategi. Risken att jag missar deadline ökar avsevärt ju mer jag fokuserar på att göra annat och stressen ökar varefter tiden krymper.

Vilka negativa copingstrategier använder du, undvika som detta exempel, förnekande, självanklagelser, önsketänkande eller något annat? -Lär dig ta mer kontroll.

Jag har i mitt liv haft svårt att hitta mina känslor, vad är det jag egentligen känner? Jag trodde att om jag visade mina känslor så gjorde det mig svag. Nu jobbar jag med att lära mig vad det är för känsla som dyker upp i mitt inre. Känslor är bra, som data, lär dig att använda den datan i ditt beslutsfattande för att få hjälp med vad du vill i en direkt situation eller livet i allmänhet